Ibland undrar jag varför jag kommer på vissa idéer som att gå tillbaka till jobbet vid 19.00-20.00 och mata surdegarna igen. Och att ta ut croissants och kanelbullar så att de får stå ute och jäsa tills 7, 8 på morgonen. Blir ju bara ett sjukt jobbigt moment. Men va fan, det handlar ju om mig själv. Ska jag gå och va sur på mig själv hela dagen för att jag inte orkade gå och ta ut de söta vetebullarna. Blir ju lycklig när det blir bra. Så visst fan är det värt det. De smakar ju så mycket godare när de har jäst nästan i 12 timmar under natten/ morgonen. Vet inte vad jag vill säga med det här men. De är krångligt men det blir bättre så här. :) sån är jag. Tills imorgon tisdag kommer jag sälja ett tisdagsbröd som är på fänkålsdill med en vete som är mald på hela vetekornet. Rågsurdeg och min nuvarande vetesurdeg som är hård som snus. Blir ett bättre tryck i brödet med en hårdare vetesurdeg tycker jag. Men va fan vet jag? Jag gör bara som jag tycker är bra.